Hej igen, nu är jag tillbaka från min blogg-paus!

Jag håller på att skriva på en rapport om sommarskolan, som vi har drivit nu i tre veckor. När rapporten är klar lägger jag ut den här så att ni får veta vad som har försigått, en himla massa spännande som jag inte orkar berätta om nu.

För en vecka sen drog de, alla norska kompisar, och den senaste veckan har jag tagit det lugnt. En behövd paus efter en stressig sommarskola. Det enda jag har gjort är att ha en engelskalektion med Etap Jenes, de andra eleverna har ju sommarlov, och skrivit på rapporten. Och så har det vankats bröllop i huset, gratulerar till Gerda och Herve!

Nu är Julia på intåg, kommer när som helst. Hon var här som frivillig förra sommarskolan, men detta året passade inte tiden så bra, så hon kommer nu efteråt, och vi ska tillsammans ha det här miljöprojektet med Etap Jenes. Vi har också en container att packa ur...

Tull

Efter ett stressigt sommarläger har jag några dagars semester.

Om du behöver muntras upp titta på luriga prylar här.

Från tjuvlyssnat:

Vid fyratiden en söndagmorgon.
Full kille ~25: Livet är som en labyrint; ibland får man en spark i pungen och ibland får man ost sprutat i hela fejset.

brb

Jag kommer tillbaka när sommarlägret är slut.. Cirka 15-16 juli.

another headshot

Marchers accuse UN of shooting at Haiti funeral
By JONATHAN M. KATZ – 12 hours ago

PORT-AU-PRINCE, Haiti (AP) — Gunfire broke out during a funeral procession Thursday for a popular Haitian priest, apparently killing a man and prompting angry protests that could inflame government opponents with days to go before elections in the troubled nation.

Marchers accused U.N. peacekeepers of shooting the unidentified man in the head during protests surrounding the funeral of the Rev. Gerard Jean-Juste, who was a close ally of exiled former president Jean-Bertrand Aristide.

Protesters are incensed by the presence of foreign troops on Haitian soil.

The U.N. peacekeeping mission in Haiti issued a statement late Thursday strongly denying involvement in the protester's death. It cited unspecified preliminary information that the victim was killed by a blunt object, such as a thrown rock, rather than a bullet.

Witnesses at the scene said the man was shot in the head, and that protesters had thrown rocks at the U.N. troops. Associated Press reporters saw the man lying motionless in a pool of blood moments after the gunshots rang out.

U.N. mission spokeswoman Sophie Boutaud de la Combe told AP earlier that Brazilian peacekeepers fired at least seven warning shots to turn back aggressive members of the procession, and that the soldiers were ordered back to their base after the incident.

None of the protesters were seen holding guns and the killing took place on a busy thoroughfare intersected by multiple cross-streets and alleys.

The incident occured as about 2,000 people were carrying Jean-Juste's flag-draped coffin to the presidential palace to protest President Rene Preval's policies and his failure to bring Aristide back from South African exile.

Jean-Juste was a Roman Catholic priest known as an advocate for the poor, both in Haiti and in Miami, where he led the Haitian Refugee Center. Mourners sang pro-Aristide songs and slogans throughout the ceremony, which was officiated by Haiti's archbishop.

Most of Jean-Juste's mourners continued on to the palace gates, unaware that a protester had died. The casket was loaded into a hearse, to be carried to his birthplace in rural Cavaillon.

But as word of the shooting raced through the crowd, some mourners began smashing the windows of cars and buildings. Four men then carried the dead protester's body to the palace, laying it onto the same spot where Jean-Juste's casket had been minutes before, and screaming for Preval to resign.

"He was our brother, and they killed him," said a sobbing man who said he saw the shooting occur.

Haitian riot police moved in with shields and batons to make way for a police ambulance to remove his body. U.N. peacekeepers stood by across the plaza.

The shooting follows four weeks of protests led by medical students against the elimination of some classes from school curriculum, in favor of an increase in Haiti's minimum wage and against the 9,000-member U.N. force that has been in Haiti since Aristide's departure in 2004.

On Wednesday, student protesters attacked and burned a U.N. police vehicle.

Student-led demonstrations have preceded several recent upheavals, including the 2004 rebellion that ousted Aristide and the 1986 overthrow of dictator Jean-Claude Duvalier.

Jean-Juste died in early June at a Miami-area hospital following complications from a stroke and respiratory problems. He was 62. He was known for fighting on behalf of migrants in Florida.

He later returned to Haiti and was arrested in 2005 on suspicion of playing a role in the kidnapping and slaying of a prominent Haitian journalist. He denied any involvement, noting he'd been in Miami at the time of the killing. International human rights groups called the charges politically motivated.

While he was in jail, Aristide's party registered Jean-Juste as its candidate for president. But the party was not allowed to run in 2006, instead throwing its support behind Preval, who had been Aristide's prime minister. Lavalas supporters now consider Preval a traitor for failing to return Aristide from his South African exile.

The government released Jean-Juste from prison in 2006, prompting his return to Miami. Charges against him were later dropped, and he visited Haiti often in recent years, leading some 3,000 people in the capital's Cite Soleil slum in a rally for Aristide's return last April.

Copyright © 2009 The Associated Press. All rights reserved.

längsta dagen idag

Nyhetsläsning i sängen, skulle egentligen bara kolla att det för säkerhets skull inte var nån stor storm på g, med tanke på att Morten o Runar sitter på flyget hit just nu och att det har blåst en del idag och åskat och blixtrat en massa.

Så kom jag in på lite andra artiklar på SVD. Till exempel om att man inte längre ska få läsa upp betyg på komvux, bara om man fått IG. Sjukt ogenomtänkt. Gymnasieelever som vet att de inte får ett MVG kan lätt få för sig att skita totalt i ämnet, FÖR att få en andra chans. Om man inte vill slösa på resurser så tycker jag att detta snarare är ett steg tillbaka än framåt.. Och till exempel att Sollentuna ska få euro nästa år, BLANDAT med kronor. Vad i helvete är det för logik i det? Sist vi röstade om det blev det nej, och ett nej är ett nej, säga vad man vill om euron. Men ska den verkligen bara få smygas in så här, fast vi vet att de flesta av oss inte vill det? Inte så demokratiskt.

Igår var jag på en brasiliansk fest! Massa FN-gubbar, finns många brasilianare i den här stan, och jag tror att jag fick prata med alla de bästa igår! Hittade en snubbe som jobbar med miljöprojekt och kan förhoppningsvis hjälpa oss i ett miljöprojekt som vi pratat om att ha för Etappe Jeunesse i augusti. Och så var Youri från Zing där, av alla människor! En tjej från capoeiran, som tydligen alltid trott att jag var typ 17 år fram tills igårkväll och Flavio såklart. En väldigt trevlig kväll med många smaker och danser och toner från Brasilien. Jag fick mitt apelido (smeknamn som alla capoeiristas har!): Colibri.

Idag var det ju fotbolssträning som vanligt. Jag kan inte gå för jag opererade bort en vårta i fredags, och fick nöja mig med att se på idag också. Flavio var på besök, och skrev om det i sin blogg, med bilder och allt! På portugisiska, men det går fint att översätta här. Han har också skrivit om motivationen till smeknamnet Colibri, något som gör mig väldigt stolt!

En lång dag har det varit idag, i väntan på imorgon, då ett flyg ska landa och ett härligt återseende ska äga rum i PaP..

studenter uttrycker sig olikt..

På Haiti är det uppror, brända bilar, brända bensinstationer, kastade stenar.

I Sverige är det bygga ett olagligt hus för hemlösa under en bro, måla grafitti på en spårvagn och låtsas att man är sinnessjuk.

och myndigheterna hanterar dem olikt..

På Haiti är det FN-bilar parkerade utanför dyra hotel, på Haiti är det FN-soldat som skjuter en student i huvudet.

I Sverige är det debatt, diskussioner och hujedamej får man lov att göra så!

skjuten i huvudet

Idag är det public holiday på Haiti. Vilket betyder: ögonspecialist läkaren har ledigt så inget steg framåt med Kimberli idag. Inga barn på Petit Troll vilket leder till ingen engelskalektion idag.

Slutsats; en dag för mig själv med nyhetsläsning, mejlsvarning och blogskrivning. Har en hel del tips:

Birger Schlaugs blog, som jag alltid tipsar om. Där finns mycket bra läsning.

Knappnytt! Mattias är verkligen duktig, det är roligt och samhällskritiskt och underhållande. Ta en titt! De finns på facebook också.

24 hours in pictures på den brittiska blaskan guardian tycker jag alltid är en hit. Om man inte har tid att läsa alla nyheter, och en bild säger ju mer än tusen ord.

Och om ni behöver några minuts ro i själen: la mer.

Så, den första pandemin på 40 år nalkas, sist dog tre miljoner människor. Ingen barnlek. 27 700 smittade, i Australien, Tyskland, och massa länder i Syd- Nordamerika.

Nyheter från Haiti: studentdemonstrationer har lett till att en FN-soldat skjutit en haitiansk student i huvudet. Det är farligt för alla som ser ut som FN-folk (dvs alla som inte är svarta) att vistas i slumområden och downtown.. De senaste dagarna har både bilar och bensinstationer bränts. Vår planerade tur till Bel Air i onsdags blev inställd. United Nations blev till United Nothing, och nu United Idiots. Inte konstigt att Haitianerna blir arga, en tredjedel av deras låga stadsbudget går till att betala FN så att de kan vara här att SKYDDA haitianerna, men vad gör de? Skjuter dem? Varje år innan den årliga utverderingen av FN görs, dvs innan det ska bestämmas om FN ska få stanna kvar ett år till här, blir det annars fredfulla landet inte längre så fredfyllt. En slump? FN får stanna, FN får pengar, FN får parkera sina bilar på dyra hotels parkeringar, FN får återigen lysa med sin frånvaro där pengarna faktiskt behövs; i slummen, till skolbyggen, till matutdelning.

Vi fick resultaten från Kimberlis tester igår. Ett papper med svårtydliga siffror, det enda vi kunde få ut av det var att hon inte är HIV-positiv. Ögonläkaren får tolka åt oss imorgon, och vi kan äntligen (förhoppningsvis) få en medicinering.

Så imorgon blir det alltså ögonläkare, sen engelska med Etape Jeunesse, sen ska jag operera bort en vårta under foten, typ samtidigt som det är capoeirauppvisning på hotel Montana, samtidigt som Nils anländer till stan.

I'm disappointed in YOU!

Have people just suddenly stopped answering emails?

Come ON! If you don’t give a shit, at least tell me you don’t give a shit, don’t just ignore it. Ignoring it is a cowardly way of staying away from the truth; that you don’t give a shit, that you are an ignorant bastard that doesn’t care about people you could have helped, that you are a big ego and that you don’t actually deserve one of the very much wanted spaces on earth because you only care about yourself and your money and when you leave the earth it will be a tiny bit WORSE than before you were born, just because of you, because you used it, you used the people, you lived in luxury and you never gave anything back. You took from the poor, you took from the environment and you gave it all to YOURSELF without sharing. You have a lot of money, you buy cheap things that are cheap because somebody is working 14 hours a day and earn what you spend on a chewing gum. Somebody made the tee you’re drinking, and you buy the cheapest tee, the tee that was made by a hard working farmer whose soil turned in to sand because he couldn’t afford water for his plant, because he’s not getting any money, because you didn’t pay enough. And now his family is starving, so they left their beloved home on the countryside and moved in to the city, because that was their only hope. But in the city nobody wanted to hire an old farmer. Nobody cared. There was already so many beggers. Now they live in the slum, they are sick, they are dying, while you drink your tee and spit your chewing gum on the ground and drive your car and take the flight to Thailand just to lie on the beach everyday for three weeks so that you can look good and tanned when you come back. And in Thailand you see some beggers, and you think, that’s not my fault. Nothing is my fault, I’m not the one who put these people on the streets, I’ve only ever minded my own business and it must be their own fault. They chose to be there! Or they didn't work hard enough! So you ignore them too, just like you do when somebody sends you an email to ask for some help, some help to help some others.

Do you see your part in the problem? Do you feel your responsibility? Are you a member of the people of the earth? Will you do your job, and no, NOT your job as a hairdresser or mechanic or CEO, but your job as a member of the people of the earth, the job you know deep inside that you should have done all your life but people around you didn’t seem to care so you just ignored that voice inside you that told you that something aint right, and I can DO something about it. And after a while that voice became a whisper and now, today, you only hear a faint, distant call, once in a while when you watch the news and see what an absurdly big number of people who don’t have a good life, but the feeling scares you, because you have forgotten what it is, and things you don’t know about are dangerous, so you hide it far, far away, deep inside you, again, and you start thinking about that it’s so annoying to have so many remote controls because you don’t know which one that goes to the TV.

If you are a lazyworm and don’t want to experience the tremendous feeling of actually helping somebody with your own hands, please help us help instead. Here is the account number for Prosjekt Haiti (Norwegian): 9741 11 34427. You're money can help us give another kid from the slum a place in our school and an ACTUAL hope for a good future.

Why do you even want to watch the news? Why do you even want to know all the bad things happening in this world? Why, when you never do anything about it? Why not just ignore it, and save your self from a bad conscience.

I thought you people were by my side.

Kimberli, och Nannas nya lägenhet

Kimberli är en tjej som Siv Mika la märke till när de skulle bygga hus till familjen Simone. Hon bor i närheten av Petit Troll och många av våra elever känner henne. Hon har problem med synen, det ser ut som att ögonen är täckta av en blå hinna. Vi har frågat en läkare här vad det är, och hon sa att det var en typ av mask som bor i henne, och att hon måste operera ögonen, annars blir hon blind. Vi har också skickat bilder av henne till en läkare i Norge som sa att det INTE behövde opereras... Så i fredags tog jag och Jean Ricot med henne till en ögonspecialist.

Kimberli sitter i väntrummet till ögonspecialisten

För att han ska kunna ställa rätt diagnos måste vi ta massa tester på henne; bland annat HIV, cyphilis och tuberkolos. Eftersom att hennes föräldrar stuckit och lämnat henne hos sin moster vet vi inte om föräldrarna också var sjuka. OM det är så att hon har nån av sjukdomarna måste antagligen alla de hon bor med testas också. Det blir dyrt.

Mostern hade inte plats till Kimberly, så Kimberly bor hos granntanten. Huset består av ett enda rum där tanten, tantens dotter och fyra andra barn bor.

Kimberli som fick läsk och klubba på vägen hem från doktorn och granntanten som hon bor med

Några av de andra som bor i samma hus (rum) som Kimberli

Nannas hus var vi och såg på i samma veva. Hon och barnen, som inte var i skolan på grund av att det är prov-period nu, höll på att packa upp och göra iordning. De har gjort ett av de två rummen till matsal och har ett bord med stolar, och ett rum till somvrum och förvaring av kläder med en säng.

Nannas dotter Lounia som stolt visar upp familjens nya toalett.

Kanske inte så mycket att skryta med i våra ögon..

Köket/matsalen

Sovrummet i inflyttningsfas


I fredags kom Mattias och Ole, som har backpackat i Sydamerika och ska spendera de sista två veckorna här innan de far hem. I lördags var vi och skjöt med gevär o pistoler och allt vad det heter på en plats utanför PAP. Jag avfyrade en riktig pistol. Träffade en av de glasflaskor som vi ställt ut (okej då, jag siktade egentligen på en av de andra flaskorna). Efter det drog vi och såg på film och lekte capoeira hos Saudade (som förresten har skrivit om sitt besök på Petit Troll här. Jag rekomenderar att översätta texten med hjälp av google.com/translate, för han har skrivit väldigt, väldigt bra om Prosjekt Haiti!).

Imorgon blir det besök på sjukhuset med Kimberli, och på tisdag tillbaka till ögonläkaren för att få medisin.

Brödrar och systrar av capoeira


I Bel Air, en av Port au Princes värsta slumområden, bor många väldigt fattiga människor. De lever i sopor, de lever i svält. Gingando pela Paz är en caporeiragrupp som i samarbete med den brasilianska välgörenhetsorganisationen Viva Rio driver ett capoeiraprojekt för barn och ungdomar i Bel Air. Tre gånger i veckan har de två träningar, en för små barn och en för större.

Igår var jag där. I en gammal ofärdigbyggd lokal, som det finns så många av i detta landet, tränade vi capoeira. Jag tog med mig Henry, som blivit väldigt intresserad av capoeira sedan det var uppvisning på Petit Troll, och drog till Hotel Olofson för att möta tränaren och mannen bakom projektet; Contra Mestre Saudade (som också har en blog) . Vi har lite problem med kommunikationen, men försöker så gott vi kan på knagglig engelska och kreol. Verkligen en kanonkille! Vi chillaxade lite hemma hos honom innan vi körde till Bel Air.

Det var väldigt kul att träffa barnen. Barn som från början inte hade nånting, inte var någonting, nu är de capoeiristas. När träningen var slut ville de inte gå hem, Flavio var tvungen att bli arg på dem, tvinga dem att gå hem. Ett underbart projekt. Barn som från början inte kunde se tränaren i ögonen skrattar nu tre gånger i veckan med sin nya familj, capoeirafamiljen.

Ett stort problem de har är att de inte har mat, och bara lite vatten. Efter en och en halv timmes träning i den här värmen behöver man vatten! De hade bara en liten påse med vatten till varje barn. Barnen bråkade om vattnet.

Jag gillar verkligen det här projektet. Att sprida kärlek och att hjälpa folk med hjälp av någonting som är så roligt som capoeira, det kan inte bli bättre! Jag ska hjälpa dem att få pengar till mat.. Jag bor ju trots allt i ett av de rikaste länderna i världen, där måste finnas pengar att hämta.


Segonät

God morgon! Jag sitter och försöker ladda upp bilder på Facebook. Först tar det jättelång tid och sen kan inte sidan visas. Verkligen ett evighetsprojekt med tanke på hur många bilder jag har. Jag har fortfarande inte fått kameraladdaren som pappa skickade (för över en månad sen!), men har tagit bilder från de andra kamerainnehavarna. Imorgon eller i övermorgon kommer de två första sommarskolegutterne, ska bli kul!

I eftermiddag ska jag göra något väldigt spännande; besöka Gingando pela Paz projekt i Bel Air. Där har jag aldrig varit, men jag har hört att det liknar Cite Soleil, och i Cite Soleil är det inte fint, för å si det sånn. De ska ha två capoeiraträningar idag, för ungarna. Många av barnen är hemlösa, går inte i skolan, har inga familjer osv. Läs mer genom att trycka "artikel"-länken i mitt förra inlägg.

Igår tog jag bilder på de sista klasserna, så nu har vi bild på varenda liten Petit Troll-unge! Sen hade jag engelska för sjätteklassen som vanligt på tisdagar. Det är inte lätt att vara lärare! De babblar och stör och koncentrerar sig inte.. Några av dem. Förra gången kom La Madam, som bor i grannhuset till skolan och hör allt vi säger i klassrummet, in och skällde ut ungarna rejält. Hon sa; Lone kommer hit för eran skull, inte för sin egen, hon får inga pengar för att vara här! Då blev de lite tystare. Igår var de lika olydiga igen. Jag blev så ledsen en gång att jag bara sa att vi skiter i engelskan, och så gick jag. Det var efter att de hade babblat och inte lyssnat och skrattat och härmat mina försök att prata kreol. När jag hade gått kom en av killarna i klassen och kramade mig och sa snälla snälla kom tillbaka. Så vi fortsatte. Hoppas det blir bättre nästa gång!

Nu måste jag springa.

Gingando Pela Paz besöker Petit Troll

Gingando Pela Paz, ett capoeiraprojekt startat av Flavio Sodares, jobbar för att sprida capoeira, för fred, i en av de värsta slumområdena i Port au Prince. Här är en artikel. I torsdags kom de till Petit Troll! Hela föreställningen blev filmad, och kommer snart på youtube, tror jag. Här är i alla fall några bilder!:





Madam Simon fick den bästa mors-dag-presenten!

Idag har vi varit på fotbollsträning med Petit Troll barnen, som alltid på söndagar. Jag hade ont i min superbrända rygg och fick rinniga ögon från vinden som drog med sig pollen. Imorgon börjar the hurricane season, och varar hela sommaren. Det kommer att bli ca 11 stormar, varav 6 kommer att vara hurricanes och 3 av de kommer att vara extra major, hörde jag på en amerikansk tv-kanal imorse. Skönt med lite vind i detta varma land..

Sen drog vi till skolan och åt den söndagliga spaggetin med lök och sardiner i. Efter det var det inget mindre än en tur till madam Simons färdiga hus som gällde! Vi tog foton och hade en liten nykel-överlämningsceremoni.

Efter det drog vi för att se på ett hus åt Nanna och hennes tre döttrar, som går på skolan. För några veckor sedan var de fyra systrar. Och för sju månader sedan var de en komplett familj med en pappa. Varken pappan eller den fjärde systern, som var handikappad och gick på Petit Troll, med sin mamma anställd som personlig assistent, är längre i livet. Ett bättre hus har funnits åt dem, långt bort från grannar som blivit väldigt otrevliga mot familjen, och väldigt nära skolan. Detta sponsrar pappa och Anne! Superbra!

Hem, och än en gång lagade vi mat som inte innehöll varken ris eller bönor. Stekt lax, kokt potatis, morotsstuvning och gurksallad bjöds det på, äkta norskt.

Så är det ju mors dag också! Grattis mamma! Det är verkligen stort här! Alla mammor får presenter och utanför vårt hus har det varit gatufest, med en scen och folk som har uppträtt med sång, dans och teater hela kvällen. Jag blev uppdragen på scen för att visa lite capoeira och Nina vann en lottdragning och fick en present.

Solbrännan gör mig varm, kan svettas när jag bara ligger stilla. Ställde mig i duschen i två minuter med iskallt vatten rinnande över huvudet, det blev lite bättre.

Foton från husprojektet:

Madam Simon i sitt gamla hus

Trångt, med sju barn och två vuxna i ett rum, och ingen toalett

Kök och sovrum i ett

Så det revs ner! Här sitter husets herre som jobbar flitigt.

Upp med ett nytt! Spackel!

Två stora sovrum. Detta är det enda huset i området, vad jag har sett, som har målarfärg. Det gör stor skillnad, för det blir så mycket finare än de håliga, ospacklade, gråa betongblock som de andra husen är byggda av. På bilden ser ni Mikkel och Emil, Ingvills tvillingsöner, som var med för att se på huset.

Madam Simon får nyckeln av Jean Ricot, vaktmästare på Petit Troll och byggmästare för huset.

En äkta toalett!

Fyra döttrar och deras mamma utanför sitt nya hus (resten av familjen var inte där för tillfället).

Tack Siv Mika för en superinsatts och ett superlyckat projekt! Ni andra läsare; låt er inspireras och glöm inte att ni också kan göra något liknande.
Glad Mors Dag!

banana milkshake in a banana republic

Jag har hittils inte förstått mig på alla er som köpt laptop med ljus i tangenterna, vad ska man ha det till liksom, nästan irriterande. Men i ett hus som inte alltid har elektrisitet i ett land utan midnattssol en natt när man inte kan sova pga att man är för solbränd, så är det verkligen förståeligt!

Mezanmi (haitiska versionen av typ "herregud") man hör konstiga ljud från den här staden! Och här en bit upp på berget hör man allt, verkar det som. Nu låter det trumpeter och trummor a la parad, mitt i natten? En morgon runt 5-tiden hörde jag en flicka skrika och det lät som en blandning mellan operasång och ett hjälp-jag-blir-våldtagen!-skrik. Man hör alltid vildhundar som skäller. Vanligtvis somnar staden tidigt (och vaknar tidigt, riktigt tidigt, när det blir ljust runt klockan fem (men så blir det också mörkt kl 18 (har börjat fundera på om Haiti inte borde ändra på sin tid? bara flytta den framåt lite, så att det bli mörkt senare och ljust senare.), man hör ingenting förutom några enstaka bilmotorer och en och annan tuta. Ikväll är det däremot lördag. Samma bil tutar nio gånger på rad, det är fest på minst tre ställen i närheten med dunk-musik och en annan bil tutar, fem hundar skäller och så är det den där paraden eller cirkusen, eller vad kan vara. Å! En Michael Jackson-sång!

Idag har jag varit ledig. Vi har lånat hotel Montanas pool och jaghar blivit väldigt solbränd. Till skillnad från det dagliga riset med bönor har vi lyxat till det med två pajer och hemmagjorda, halvlyckade snickerkakor. Lite animerad film på det, och dagen är fulländad. Har en kräftfärgad rygg som svider.

Imorgon är det söndag, och det betyder fotbollsträning. Denna söndagen är speciell, för efter träningen blir det inflyttningfest hos madam Simone, som Mika byggde det där huset till. Ska bli kul att se hur det ser ut färdigt, med målarfärg och allt! Jag lovar att bilder kommer snart.

Dagens lärdom är begreppet bananrepublik. Såg det på baksidan av Paul (från Zing)´s t-shirt igår, trodde bara det var nåt dåligt försök att få en att skratta. Så såg jag det i en artikel ikväll, och kollade upp det. Aldrig hört det förr, tror jag? Jusr det; och så drack jag en väldigt god bananmilkshake idag på hotellet.

Här är förresten en film från sommarlägret i fjor!: http://www.youtube.com/watch?v=mNYtfyKYpTA

Chao!

två dagars saga

En taptap är en ombyggd flakbil. På flaket finns det två bänkar och ett tak. Taptap:sen har ofta massor med färg och gärna nåt budskap, t.ex. I LOVE JESUS. Jag har också sett ”Life’s a beach”, vet inte om det var deras egen tolkning eller ett misstag:)





Igår var en väldigt bra dag! Vi körde till Petit Troll, skolan, som alltid på torsdagar. Det första jag gjorde var att dra till slummen i närheten av skolan där ett hus håller på att bli byggt till en av familjernasom är involverade i Prosjekt Haiti. Det har verkligen blivit fint! Kan lägga ut bilder senare. Förut hade de bara ett stort rum, ingen toalett och inget kök. Till en familj med två vuxna och sju barn. Tre av barnen går på skolan och en till ska börja efter sommaren. Nu har de två sovrum, en riktig toalett och mycket mera plats till att laga mat. De har också fått elektrisitet!

Efter att jag varit och sett på huset gick jag tillbaka till skolan och tog individuella foton på eleverna, väldigt bra att ha. Och sen det BÄSTA med hela dagen: vi fich en hejdundranes Capoeirashow! Det enda jag tyckte skulle bli dåligt med att bo så länge på Haiti var att jag inte skulle kunna träna capoeira.. Men så kom jag över en artikel om en brasiliansk kille som är här för att lära ut haitianska slumbarn capoeira för fred. Och så har han träningar två gånger i veckan för alla som har lust att komma, helt perfekt. Han hade lust att komma på besök på olika skolor, och så klart fick han komma till Petit Troll, en succe. Massa små vitklädda barn, som inte längre var slumbarn utan capoeirabarn kom. Flavio, som tränaren heter, berättade historien bakom sporten, spelade musik, och så fick alla som ville spela (ja, man spelar faktiskt capoeira!). Jag spelade en hel del, skitkul. Efter mycket sång och klappning och spelande och uppvisande byttes trumrytmen till sambarytm, och alla började dansa. Vilken fest!

På kvällen spelade Zing Experience på hotel Montana. Väldigt mysig konsert och vi blev till och med lite fulla. En perfekt dag, skulle jag kalla det.

Idag har också varit en toppendag. Cynthia som är med i Zing följde med mig till skolan. Vi tog taptap, och det var första gången för henne. Hon är utbildad lärarre så vi gick igenom det jag har gjort med eleverna redan i deras engelska kurs, och gav mig massa bra tips och ideer. Jag behövde verkligen det! Har varit så oorganiserad och haft dålig planering. Nu ska hon antagligen komma ofta och hjälpa till med engelskan, otroligt bra! Hon skulle bara se så att det inte krockade med bandrepningarna.

Efter engelskan drog vi tillbaka till Lolos hus, Lolo är fronfiguren i ett väldigt känt haitiansk band, Boukman Eksperyans, och han är Cynthias man Pauls pappa. Cynthia, Paul och deras adorable son bor där med Lolo. Blev hämtad och for tillbaka hem.

En lång dag, jag är sliten men det är fredag, och i morgonbitti ska vi dra till Montana igen, inte för att gå på konsert men för att låna deras pool. Lovely! Det har börjat bli mycket varmare nu.

God natt från en uppäten (av mygg) Lone.

Böcker och vodoumagi

Förlåt till er undernumrerade ögon som söker underhållning i min blogg. Jag har varit bloggdöd men ska bli en mer frekvent skrivare f.o.m. nu.

Meningens funktion försvinner när man har en insektsflock på insidan som inte kan komma ut. Har redan sett säkert fem småttingar. För att inte tala om kvalster, men deras försvinnande hindras väl inte av ett myggnät.

Utdrag ur min nattliga dagbok, för att förkorta det, nattbok. Jag började läsa Montecore igår och efter fyra sidor var jag så inspirerad att jag var tvungen att ligga vaken i några timmar och skriva några sidors bokrecention, samt andra funderingar. Ni hade skrattat ihjäl er om ni såg mig. Släcka örsköka sova tända skriva om och om igen. Men vilken otroligt genialisk bok, totalt genomsyrad av genialism! Wow, i love it!

Idag är det för övrigt Haitis nationaldag, bon fet ayisien! Och igår Norges. Det firades i paradiset, dvs ett otroligt vackert hus i en oas mitt i storstadskaoset. Fantastisk plats, man hade verkligen inte kunnat bo bättre. Vilken fantastisk trädgård!

Drums and mosquitos

There's a farmer in a distant country working on the land
A hat upon his head and a shovel in his hand
Till the soil plant the seed wait a while cut the leaf
And send another cup of tea to me

I'm a spoiled child of the great imperialist state
I cannot kill my meat nor grow the food upon my plate
I never walked a mile to the well, when the tap runs dry do tell
What will become of you and me

What will become of us, who will give us trust
Will you believe me when I say I never loved profiting from your pain
That I felt shame when I looked the other way
Woke up this morning, the revolution knocking down my door
Those capitalist pigs? No, they don't live here anymore
Slipped out the back door into my car how far can you drive how far

There's a farmer in a distant country working on the land
Food turned into flowers for the uptown florist stand
What you saved another paid to turn his soil into sand
The world will not deliver on demand

What will become of us who will give us trust
Will you believe me when I say I never loved profiting from your pain
That I felt shame when I looked the other way

Simone White, Great Imperialist State, som jag och Kristine har nynnat på i en vecka.

Kameraladdaren är på väg, så kan snart lägga upp bilder. En och en halv vecka har gått, och vi har dragit i gång en början till en förhoppningsvis lyckad ungdomsklubb. Ska ha min första engelskalektion på fredageftermiddag med dem, i samarbete med Jean-Phillipe. Annars har jag pluggat kreol, känner att jag förstår mer och mer för varje dag. Igår anlända ett energiknippe, Siv Mika som ska bygga ett hus, så hoppas att jag kan vara till någon hjälp i hennes projekt också. En av dagarna ska hon hyra bussar och så ska vi ta med alla Petit Troll-barn på en tur till stranden, en plats många av dem aldrig varit på. Hon hade också med sig massor av pennor mm till eleverna, superbra!

Ska skaffa fram trummor till ungdomsklubben, där många var intresserade av att lära sig trumma. Bra att ha kontakt med bandet Zing Experience! Undervisning kan börja i juni.

Haiti

Efter en lang resa kom jag antligen fram igar. Fick sova bade pa Heathrow och i Chicago pa vagen, missade tva flyg pa grund av storm och fick ta tva nya, lite senare.
Pa Haiti ar allt som vanligt. Varmt, mycket folk, harlig stamning, nagra som blivit magsjuka, kvinnor som mosar bonor.

Nu ar vi pa skolan, Petit Troll, och i eftermiddag ska vi ha vart forsta mote med en ungdomsgrupp som vi ska starta har. Spannande!

Det ar harligt att traffa alla igen, lararna, kockarna och framforallt eleverna. Paul och Raol fran Zing Experience var pa besok igarkvall. Vi bor i ett otroligt fint hus! Massa stora rum, vaxter och verandor. Jag fick ett eget rum med eget badrum till och veranda med utsikt over Port au Prince. Basta stallet jag bott pa ever.

+3=16 (böcker)

Idag har jag varit på Sturegymnasiet, min gamla skola, och lyckats fjäska till mig tre böcker. Med hjälp från läraren Matts fick jag tillåtelse att ta med mig böckerna till Haiti, och behöver inte lämna tillbaka dem förrän i december. Att bibliotekarien vågar! Skitbra böcker; två med en massa drama- och ledarskapsövningar för barn, och en filosofibok. Toppen!
Om exakt en vecka ligger jag förhoppningsvis på Heathrow och sover på mitt baggage, i väntan på nästa morgons flyg till Chicago. Om en vecka och två dagar, enligt haitisk och amerikansk tid, landar jag i Port-au-Prince. Och sista fredagskvällen (för den här gången) i skandinavien spenderades med Bitte, Ben&Jerrys och Angel A, en ganska poetisk komedi av Luc Besson. Jag gillade den, den var speciell men inte på ett sånt meningslöst sätt som många andra poetiska filmer kan vara. Jag har börjat packa lite och hunnit få lite resefeber. Böcker är det som hotar min ekonomi mest, börjar jag misstänka. Kan aldrig låta blir att köpa typ... minst fyra om jag är i en bokaffär. Ska ta med mig 13 till Haiti..

Lite best-of kylskåpspoesi:

den här saken om vilken mat man ska äta

Svenska Dagbladet skriver idag att köttätare lever kortare, och refererar till en amerikansk undersökelse (http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2643539.svd).

En dag när jag var liten, kanske 5 eller 6 år, så satt jag och pappa i bilen och räknade upp ord som hade två meningar. "Fil! Kan betyda både fil i vägen och filmjölk!" "Rabatt! Sån man får när man köper saker eller en sån som man planterar i!" Och så vidare. Sen sa jag: "KÖTT!" Pappa undrade så klart vad dubbelmeningen i det ordet var. "Det som finns i kroppen och det man äter!" förklarade lilla Lone. Pappa förklarade att det var ju samma sak. Vi äter ju upp det köttet som finns i djur. Vilken shock för en liten tjej som inte alls hade förstått det där förut! Jag började tänka på mamma och pappas vänner som var vegetarianer.. Jag kommer ihåg, även om det var så längesen, att jag tänkte att jag ville bli en sån där, men jag vågade inte säga något.

I fjol lästa jag retorik på gymnasiet, och fick i uppgift att skriva ett övertygande tal. Efter många om och men valde jag att skriva om varför man borde bli veg. Brukar inte digga att diskutera saken, eftersom att grundvärderingarna hos vegetarianer och köttätare brukar vara helt olika, och har man olika mål och grundvärderingar är det knappt någon mening att diskutera.. Ingen mening att diskutera hur man ska bli lycklig med en person som inte vill vara det, till exempel.

Läste igenom talet alldeles nyss. På den senaste tiden har många ifrågasatt min vegetarianism, och därför ska jag skriva lite urklipp ur mitt tal. Talet består ju bara av fakta, även om jag har vinklat faktan till vegetarianismens fördelar. vill också tillägga att jag är veg för att jag absolut inte skulle klara av att tugga kött längre, tycker det ser helt vidrigt ut, och kan inte tänka mig att ha någonting som har levt i min kropp. Men det är ju helt personligt. Missförstå mig rätt, när jag åt kött för bara två år sedan tyckte jag det var skitgott, men nej, det försvann!

:
Du hänger naken, upp och ner från taket, i en vajer med bojor runt fötterna. Runt omkring dig hänger dina lika frusna, nakna vänner. Du ser skräcken i deras ögon, och du vet att de kan se skräcken i dina. Det luktar starkt av inälvor, det luktar död, medan du långsamt förs åt sidan i vajern. Vän efter vän släpps ner i en köttkvarn och försvinner. Du hör deras skrik. Snart är det din tur.

Kött är gott. Det är därför jag äter kött.

En gris föds upp, bara för att växa, slaktas och serveras. För att växa snabbare blir hon itryckt hormoner, som gör att hon riskerar att få en mängd olika sjukdomar, till exempel luftvägsinfektion eller salmonella. Hela sitt liv får hon trängas i en liten fängelsecell tillsammans med alldeles för många andra grisar. Stället är vidrigt. Det stinker. Det bullrar från maskiner dagarna i ända. Den enda gången i hennes liv då hon får se himlen och solen är på väg till slakthuset. Väl där blir hon smärtfullt torterad till döds.

Kött är gott. Det är därför jag äter kött.

Det är ett faktum att slakt sköts på fel sätt på många ställen, det är ett faktum som inte går att undvika att djur plågas. Inte i Sverige kanske du tänker. Jag äter bara svenskt kött.

... är du säker på det? På många köttprodukter i svenska affärer står det ”Svenskt Kött!”. Svensk lag brister här. För att få skriva på köttet att det är svenskt behöver köttet bara ha blivit behandlat i Sverige. Kött kan bli importerat från Slovenien och rökt eller malt i Sverige och vipps så är det svenskt.

Kött är gott. Det är därför jag äter kött.

Ska djur plågas i hela deras liv för att dina smaklökar ska bli tillfredsställda? Tycker du att ett djur FÖRTJÄNAR att DÖ, för DINA SMAKLÖKARS skull?

Vincent van Gogh: ”Sedan jag besökt slakthusen i södra Frankrike har jag slutat äta kött.”
Leonardo da Vinci: ”Tiden kommer att komma då människor ser på mord mot djur som de gör på mord mot människor.”
Einstein: ”Jag har alltid ätit kött men kännt mig skyldig och haft dåligt samvete. Så jag lever utan fett, utan kött, utan fisk, men jag mår ganska bra så här. Det har alltid känts för mig som att människan inte är en köttätare. Inget kommer att vara så förmånligt för mänsklig hälsa och öka chanserna för en överlevnad på jorden lika mycket som en evolution till en vegetarisk diet.”

Genom att äta kött bidrar du till miljöförstöring. Mer än en tredjedel av alla fossila bränslen i världen används åt köttproduktion. För att producera en köttkalori krävs det MER ÄN 10 GÅNGER så mycket fossila bränslen, som det behövs för att producera lika mycket vegetariskt kalori.

Genom att äta kött bidrar du till svält. 800 miljoner människor i världen är allvarligt undernärda. 20-60 miljoner människor svälter ihjäl varje år. Varför? I U-länderna finns det ju mat som människor kan äta! Det finns gott om grödor som är utmärkt människoföda! Var tar maten vägen? Den maten EXPORTERAS till I-länder för att bli djurfoder till köttindustrin, så att dina smaklökar ska bli tillfredsställda. 800 miljoner människor i världen är allvarligt undernärda. 20-60 miljoner människor svälter ihjäl varje år.

Genom att bli vegetarian har du mindre risk för att drabbas av hjärtsjukdomar, cancer, diabetes, gallsten, njursten, fettma, matförgiftning...

Genom att bli vegetarian lever du längre. Fransyskan Jeanne Calmet blev 122 år gammal. Hon är den som levt längst av alla som har kontrollerad födelse. Hon var vegetarian.

Kött innehäller mer protein än du behöver, mycket fett och lite fibrer. En vegetarisk diet innehåller lagom proteiner, lite fett och mycket fibrer.

Att producera kött kräver minst tio gånger så mycket mark som odling av vegetabilier med motsvarande närings- och energiinnehåll. 4 000 m2 åkermark kan producera 9 000 kg potatis på ett år men bara 70 kg kött.

Den västerländska köttdieten förutsätter att konsumtionen av naturresurser är ojämlikt fördelad mellan olika delar av världen. Om alla människor åt lika mycket animaliska livsmedel som Nordamerikas invånare, vore vi tvungna att öka världsproduktionen av spannmål med två och en halv gånger.

De två sista styckena är direkt kopierade från en annan site. Det stora problemet i att övertyga er om att det jag skriver är sant är att jag aldrig skrev upp källorna. Jag tog info från en massa böcker, nån som en hälsobrud i england hade skrivit, kommer jag ihåg, och nån vegetarisk kokbok. Lite info är från World Health Organizations hemsida, osv. Så ni får bara läsa och sen välja att tro eller inte tro på det:)

Så där var det. Men som sagt, om ni har helt andra grundvärderingar än mig om vad som är rätt och fel, så är det ingen mening att diskutera.

Puss:)

.........................................................
Lite senare: læste lite på en av mina favo-bloggar (schlaug.se). Citat: "Ett kilo köttfärs från nöt ger upphov till klimatgaser som motsvarar 13 kg koldioxid. Det är lika mycket som en bränslesnål bensinbil släpper ut på ungefär 13 mil." och citat: "Det enda logiska är ju att varje koldioxidmolekyl, eller motsvarande koldioxidekvivalenter, beskattas exakt lika varifrån de än kommer. De skall betala sina egna kostnader. Jag brukar kalla det realekonomi. Som till skillnad från dagens falska marknadsekonomi är verklig marknadsekonomi, där man får betala fullt ut för de externa effekterna, det vill säga miljöpåverkan. (Att skydda låginkomsttagare gör man med skattesänkningar på arbete eller höjda bidrag - inte genom att det är billigt att skita ner.)"

Intressant ide?

albinoben och milkshake


Det går av någon anledning inte så bra att länka. Så ni får cuta och pastea!

http://www.aftenposten.no/nyheter/uriks/article2991480.ece

http://cruelkev3.blogspot.com/2008/11/albino-africans-live-in-fear-ffter.html

Jag har skriv-cravings. Är avundsjuk på mina room mates som måste skriva uppsatser om DaVinci. Vill skriva artiklar!

Från hemskheter till.. milkshakelek! I fredags gick jag, M och S till the cornershop och köpte 2 ingredienser var till milkshake. Utan att veta vad de andra köpte. En och en fick ensam stå i köket och mixa sitt shit, och sen var det smakgissning. Vaniljglass och mjölk var såklart basen, sen kom cocos, dajm, non stop, frysta bär, karamellfudge och vispad grädde på sprayflaska. De andra två tyckte den var god.. :) Jag hade kunnat göra en mycket bättre själv!

Swerr och jag ser på TV, bästa Tv:n ever, handlar om ett hem där bara dows-folk bor. Den har med allt bra TV behöver: kärleksintriger, avundsjuka, bantningsförsök, diskodans, busringningar...

Imorgon... Phuw! Två jobb (6-16) + hålla i capoeiran. Om jag klarar att jobba, ryggen ni vet, den har slutat tåla.

ryggjävel

Tror att jag har bestämt mig för att snart komma ut ur garderoben med min blogg. Den har ju funnits ett tag, men har sparat den tills jag ska till Haiti och kan berätta något värt att läsa. Det blir nog nästa status på facebook.. eller? Ska så många få veta om den på en gång?

Mjaa okej!

Typ 40 dagar kvar till Haiti. Sitter på biblioteket och pluggar kreol. Finns inga kreolska ordbäcker här, och de som finns på nätet har inte ens med pral, pap och alla de där ganska viktiga orden. Crap! Doktor+ sykemelding till IKEA idag. Jävla ryggjävel!



www.nordlys.no/kultur/article4176168.ece
www.nordlys.no/kultur/article4179552.ece

what if we work less


Diskuterade arbetstider med min italienska kollega idag. I Italien har man 6 dagars lång arbetsvecka. "That gives me one day left to live!". Och nej, alla kan inte hitta ett jobb som de stortrivs med. Någon är den som städar hotellrum, någon är den som jobbar på fabrik.

Lyssnade på poddradio tidigare idag, en intervju med Birger Schlaug, vilket fick mig att leta upp länken till hans blogg som legat bortglömd under Favoriter. Han berör också ämnet: "Grundproblemet är inte att vi har en ökande arbetslöshet, grundproblemet är att man envisas med att uppfatta 40 timmars arbetsvecka som en naturlag trots att vi ständigt rationaliserar, effektiviserar och automatiserar".

Helt tydligt kan vi ju se att de flesta i vårt samhälle har aldeles för mycket pengar, vilket nästan oavkortat går direkt till överkonsumtion och miljöförstöring. Vi blir till och med mindre sociala, för vi uppehåller oss hellre med gadgets än vänner.

Tänk om man delade en TV på fem hus, eller, bara hade TV på barer till exempel. Då skulle alla träffas och umgås och se på TV. Vi skulle vara en gladare grupp varelser, och om alla var på samma plats skulle det bli varmt och vi skulle spara enegri. Tänk om vi skulle jobba mindre, tjäna mindre..

What if we live more?

och tog mig upp och sen.. ramlade jag omkull igen




Lite Haiti-nostalgi för att bli peppad, och lite Regina Spector.

My rhyme ain't good just yet,
My brain and tongue just met,
And they ain't friends, so far,
My words don’t travel far,
They tangle in my hair,
And tend to go nowhere,
They grow right back inside,
Right past my brain and eyes
Into my stomach juice
Where they don’t serve much use,
All melted calories,
Nutrition values.
And I absorb back in
The words right through my skin
They sit there festering inside my bowels

The consonants and vowels
The consequence of sounds
The consonants and vowels
The consequence of sounds

Got a soundtrack in my mind,
All the time. Kids-
Screamin' from too much beat up
And they don't even rhyme,
They just stand there, on a street corner,
Skin tucked in
And meat side out and shot,
And I’d like to turn them down
But there ain't no knob.
Run into picket fences
Not into picket lines.
All this hippie-shit for the 60's
And another cliché for our time. But,
But a one of these days your heart
Will just stop ticking,
And they sorta just don't find you till your cubicle is reeking.

The consonants and vowels
The consequence of sounds
The consonants and vowels
The consequence of sounds
Ahh ah ah ah ahh ah ah ah

Did you know that the gravedigger's still
Gettin' stuck in the machine
Even tough it's a whole other daydream.
It's another town it's another world,
Where the kids are asleep, where the loans are paid
And the lawns are mowed.
Whad'ya think?
All the gravediggers were gone?
Just cause one song is done
There’s always another one,
Waiting right around the bend,
Till this one ends,
Then it begins
Quickly, then it starts all over again.

The weather report keeps on
Tossing and turning,
Predicting and warning,
And warning and warning of,
Possibly it could be news publications and,
Possibly it could be news TV stations. That
Very same morning right next to her coffee
She noticed some bleeding and heard hollow coughing and
National Geographic was being too graphic,
When all she had wanted to know was the traffic
“The worlds got a nosebleed” it said
“And we’re flooding but we keep on cutting
The trees and the forests!”
And we keep on paying those freaks on the TV,
Who claim they will save us but want to enslave us.
And sweating like demons they scream through our speakers
But we leave the sound on 'cause silence is harder.
And no one’s the killer and no one’s the martyr
The world that has made us can no longer contain us
And profits are silent then rotting away 'cause

The consonants and vowels
The consequence of sounds.
The consonants and vowels
The consequence of sounds.
Ah ah ah…

My rhyme ain't good just yet,
My brain and tongue just met,
And they aint friends, so far,
My words don't travel far,
They tangle in my hair,
And tend to go nowhere,
They grow right back inside,
Right past my brain and eyes
Into my stomach juice
Where they don't serve my juice,
All melted calories,
Nutrition values.
And I absorb back in
The words right through my skin
They sit there festering inside my bowels

The consonants and vowels
The consequence of sounds
The consonants and vowels
The consequence of sounds

Det är så isigt och blött här att det är ett under om man klarar sig utan att ramla lika massa som Håkan.